Mitt illamående har nåt nya gränser och imorse fick jag vända på jobbet för jag mådde så illa. Inför dem fick jag säga att jag fortfarande hade ont i magen efter 'matförgiftningen', men i själva verket höll jag på att kasta upp den lilla lilla frukost jag så tappert fått i mig tidigare.
(Nu ringde min mamma. Det är hemskt att inte kunna säga som det är, utan behöva ljuga när nyheterna är så roliga. Men en sån här sak kan man inte bara slänga ur sig på telefon. De ska få veta, hela familjen, på min födelsedag nästa onsdag. Men tills dess gäller det att undvika dem.)
Så har jag gått hem igen nu. Jag pallar inte att sitta på jobbet och må så här illa. Men om alla visste och det var officiellt, så skulle man kanske palla med det. Jag vet inte. Men att sitta där och känna mackan växa i munnen, det går bara inte. Jag tog med mig lite jobb hem, mest för att sysselsätta mig. Om man har något att göra så glömmer man ibland illamåendet för några minuter.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar