Det är jättekul att vara gravid. Ska bli jättekul att bli mamma till parvel.
Men fy fan vad bortglömd jag känner mig. Jag vill ju vara en sån där cool en som går på förhandsvisningar, afterworks, resumebar, middagar och cocktailspartyn med magen. Men. Inga inbjudningar. Ingen frågar om man vill med. Alla har räknat bort en. Jag är jordens tristaste människa och ingen vill vara med mig. Så känns det nu.
Jag var inte nån supercooling innan, men nu är jag inte bara lagd på hyllan, jag är nerpackad i enkartong och upplagt på vinden. För vad som känns för all framtid. Och det är kallt på vinden kan jag meddela. Och inte på ett bra (coolt=kallt) sätt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Jag har tänkt på det här inlägget. Och tänkt på hur jävla dumt det är att inte du ska med när det händer nåt! Fy fan vad dumt. Jag undrar vad det handlar om. Är det alkoholgrejen som gör att man inte kan va med? Eller tror de att man blir en annan skittråkig människa av att det växer nåt där inne? Har ytterligt svårt att tänka mig att blivande pappor blir lämnade åt sig själva - bara "nä han kan inte följa med hans tjej har ju en bebis i magen". Nä. Fy fan vad dumt. Hoppas verkligen att det blir skärpning på det där och att du blir medbjuden för det ska du såklart bli. Kan du inte säga till? Eller fråga? Man ska ICKE känna sig bortglömd. Det är en av de värsta känslorna.
fy fan va sant!! killarna har inte alls det har problmet. jag tog upp den i mitt inlägg här ovan, för det så jävla interssant! massa kramar
Skicka en kommentar